Om oss

Turisthotellet i Älvkarleby är byggt 1897 av ett privat turistbolag. Hotellet är uppfört i en formrik träarkitektur i nationalromantisk stil typisk för den typ av turistanläggningar som växte fram under det sena 1800 talet.

Under de kommande åren tillkom de övriga byggnaderna till Turisthotellets regi, det gamla Apoteket från 1880, Brostugan, som innan var ett värdshus, inkvarterade mången resande folk och skötte tullavgifterna på Karl XIII´s bro och dessutom det till brostugan tillhörande stallet för de resandes färdmedel, vilket resulterade i ett nära trettiotal rum. Under det senare 1900 talet byggdes en ny byggnad  ett stenkast från den gamla stallet med ytterligare ett trettiotal rum.

Fram till mitten av 1900 talet gick riksvägen över Karl XIII bro vilket skapade ett naturligt flöde av genomresande.

Än idag arbetar vi med mat och logi mot turism samt konferenser men sedan riksvägens omdragning på mitten av 1900 talet har Älvkarleby blivit mer av ett smultronställe för de som svänger av den mullrande motorvägen för att uppleva den norduppländska lantligt romantiska kuststräckan.

Här finner ni uppleverser för alla intressen, ett flertal konst ateljéer/gallerier och muséer, sportfiske i toppklass, milslånga sandstränder, motor och vattensport, golf, hoppande jättelaxar och en natur utöver det vanliga med lummiga lundar och virvlande forsar.
 

Historia

Turisthotellet
Turisthotellet byggdes intill Älvparken 1897 som hotell och restaurang av ett aktiebolag bildat med intressen från bland annat Älvkarleö bruk. Byggnaden har en formrik arkitektur som är typisk för det sena 1800-talet. Fasaden har liggande fasspontpanel i bottenvåningen och en spånklädd fasad på vindsvåningen. Ett torn på vindsvåningen avslutas med en identitetskapande lanternin. Byggnaden har burspråk, stora bågfönster och vindsfönster som ger ett livligt intryck. En utbyggnad som också innebar att verandan byggdes in genomfördes på 1970 talet. Byggnaden är ett typiskt uttryck för turistnäringen kring sekelskiftet 1900.


Älvparken med Brostugan vid Carl XIII:s bro
Det som i historiska tidskriftsartiklar (Idun, 1909) kallas Älvparken tillkom tillsamman med gästgiveriet Brostugan i samband med bygget av Carl XIII:s bro 1815-1816. Carl XIII:s bro utgjorde en stor förbättring av länstrafiken på riksvägen mellan de södra och norra delarna av Sverige. Vid Älvkarleby hade man tidigare varit tvungen att färja över Dalälven. Brostugan består av en byggnad för gästgiveriet och en gårdsbildning med före detta stall och andra uthus. Brostugan är en av de äldsta byggnaderna i området. Älvparken är den plats med den bästa utsikten över de tre grenarna av Älvkarlebyfallen. Under åren har här legat olika byggnader och bryggor för rekreation för resande och lokalbefolkning i en parkmiljö med stora ädelträd. I Älvparken finns två gamla jätteträd, en ek och en lind på utsiktsdäcket vid parkserveringen. Mellan klipphällarna i forsen invid Älvparken finns en av de traditionella platserna för nejonögonfiske vid Älvkarlebyfallen. Fisket bedrevs tidigare med de traditionella fiskeredskapen i form av tinor byggda i trä men idag mest med nätburar i metall. För tillfälligt är fisket ej utarrenderat. Brostugan och Älvparken bildade tillsammans en bysamfällighet fram till 1920-talet då den överfördes till Kungliga Vattenfallsstyrelsens förvaltning.

Apoteket
Apoteket byggdes omkring 1880 i ett strategiskt läge vid riksvägen för utbudet av medikamenter. Byggnaden berättar med sin ståtliga form med rik detaljering av fönsteromfattningar, balkong- och veranda snickerier om Apotekens dåtida betydelse.

Älvkarlebyfallen
Älvkarlebyfallen var en internationellt känd turistmiljö vid sekelskiftet. I förberedelserna för statens kraftverksbygge vid Älvkarlebyfallen var förutsättningarna att inte störa natur- och kulturmiljön. Järnvägsparken skulle sparas enligt de kartor som upprättades. Laxfisket skulle bevaras med laxtrappor som skulle säkerställa laxens fria uppgång i älven tillsammans med återbesättningar av yngel. Konsekvenserna blev dock värre än man tänkt sig. Fisket gick ner. Yngelutsättningar klarade inte återbesättningen. Kraftverket blev en viktig tillgång för Sveriges industrialisering och elektrifiering. Man beslutade att höja fördämningarna och öka fallhöjden 1936. Järnvägsparken lades då till stora delar under vatten. Verksamheten i parken dog ut. Stora Hallen har fram till dess den renoverades 1994-98 använts som förläggningsbyggnad för militären under andra världskriget och senare som militärt mobförråd.

 

Laxfiskets historia Historiska artiklar